Tennisarmbåge – lateral epikondylit

Stötvågsbehandling – Shockwave therapy – rESWT – Tryckvågsbehandling

• Stötvågsbehandling vid tennisarmbåge
• Historik
• Hur fungerar stötvågsbehandling?
• Hur går en stötvågsbehandling till?
• Vad behandlas med stötvåg?
• Kontraindikationer
 

Stötvågsbehandling vid tennisarmbåge

Stötvågsbehandling, tryckvågsbehandling eller shockwave therapy (olika namn på samma sak) är en vetenskapligt utvärderad och beprövad behandlingsmetod som ger bevisad effekt på en mängd skador och besvär i kroppens senor och muskler.

Stötvågsbehandling används ofta mot tennisarmbåge – lateral epikondylit och rekommenderas allt mer som behandling före kortisoninjektion eller kirurgiskt ingrepp vid olika typer av senskador.

Historik om shockwave – stötvågsbehandling

Stötvågsbehandling har använts inom sjukvården sedan 1980 talet. Då sprängdes den första njurstenen med tekniken.
Under 1990-talet har metoden vunnit mark inom sk muskuloskeletala besvär och skador. Det är framför allt besvär med muskelsenor, sk tendinopatier, som de senaste femton åren framgångsrikt behandlats med stötvågsbehandling. Man har även funnit bevis för att frakturläkning har effekt av behandlingen.

Inom idrottsmedicinen användes stötvåg för första gången av den tyska olympiatruppen under OS 1996.

Idag rekomenderas stötvågsbehandling inom ortopedin ofta före kortisoninjektioner och kirurgi då effektiviteten är hög och biverkningarna få. Vävnaden tål belastning snabbare och idrottaren undslipper viloperiod och tidskrävande återuppbyggnad/rehabilitering före tävlingsåtergång.

Hur fungerar stötvågsbehandling?

En applikator genererar tryckvågor eller chockvågor som med given frekvens och kraft bearbetar den skadade vävnaden. Behandlingen ökar den metaboliska aktiviteten i vävnaden och stimulerar kroppens eget läkningssystem. Ökad blodcirkulation och näringstillförsel samt att en ny infllammation startas, vilket är kroppens naturliga reaktion vid läkning och reparation.

Vid långvariga besvär i senvävnader har man funnit nybildning/inväxt av blodkärl och nervändar, vilka normalt inte skall finnas där. Något som verkar kunna bidra till kroniska besvär. Denna kärlinväxt har man sett reduceras efter stötvågsbehandling

Vid besvär med sk kalkinfällning i muskelsena, har det visats att tryckvågsbehandling resulterar i reducering av kalkansamling med minskade besvär eller utläkning som följd.

Hur går en stötvågsbehandling till?

Undersökning och diagnos
Innan stötvågsbehandlingen påbörjas, tas anamnes/sjukhistoria där patienten får berätta om sina besvär. Därefter görs en ortopedmedicinsk undersökning för att säkerställa diagnos och skadelokalisation.

Behandlingsprocedur
Behandlingen tar ca 5 min och upprepas vanligtvis med 5-7 dagars mellanrum. Totalt brukar 3-5 behandlingar räcka för att ge bestående och tillfredsställande resultat.

Smärtsamt men uthärdlig behandling
Stötvågsbehandlingen gör oftast ont men upplevs så gott som alltid som uthärdlig. Så fort behandlingen är klar upphör smärtan. Biverkningar är ovanliga, men för vissa uppstår ibland ett mindre blåmärke i behandlingsområdet. Likaså kan man ibland få något ökade besvär ett par dagar efter. Receptfria värktabletter brukar i de flesta fall då vara tillräckligt. Använd då tabletter som inte är antiinflammatoriskt verkande. Panodil eller alvedon (paracetamol) går däremot bra.

Att tänka på före, under och efter en stötvågsbehandling
Man bör avstå från instensiv fysisk aktivitet och belastning av behandlad vävnad det närmaste dygnet efter en behandling.
Man bör inte genomgå någon annan behandling samtidigt, i synnerhet inte med kortisoninjektion, antiinflammatoriska läkemedel eller blodförtunnande medicinering. Personer med hjärtbesvär, ökad blödningstendens samt gravida skall inte behandlas med stötvåg.
Antiinflammatorisk medicin bör inte ha intagits de senaste 5 dagarna före behandling samt inte under pågående eller direkt efter avslutad behandling.

Vad behandlas med stötvåg?

Detta kan behandlas:

Diagnoser och vävnadsskador som lämpar sig väl för stötvågsbehandling och som framgångsrikt kan behandlas: Tendinit, tendinos, slemsäcksinflammation (bursit), ärrvävnad, och ligamentära skador.

AXEL
Impingement, tendinit, slemsäcksinflammation (bursit), kalkaxel, rotatorcuffskada

ARMBÅGE
tendinit, tendinos, tennisarmbåge och golfarmbåge

HÖFT
Tendiniter, bursiter

KNÄ
Tendinint, bursit, hopparknä, löparknä

FOT
Achillestendinit (hälsenseinflammation), plantarfasciit (hälsporre), hälsmärta, tåsmärta, mortons neurom, pereoneus tendinos, tibialis posterior respektive anterior tendinos.

• Kalkaxel –infällning av kalk i muskelsena vid axelled. En effekt av långvariga besvär med smärta och värk.
• Axelbesvär, impingement, rotatorcuffskador – irritationer och tendinopatier/inflammationer på senfästen runt axelleden.
• Hälsporre (plantarfascit) – smärta i framkant och insida av hälbenet då den belastas, framför allt första stegen efter stillasittande eller efter natten.
• Tennisarmbåge (lateral epicondylit)– irritation i sena/senfäste och vanligtvis belastningssmärta vid utsidan av armbågen. Smärtar ofta då du lyfter något, framför allt med sk överhandsgrepp. Vanligt bland er som har arbeten som innebär upprepade och ibland statisk handledssträckning, t ex vid dator och i monteringsindustri.
• Hopparknä – irritation i knäskålssenans fäste i undersidan av knäskålen. Smärtar ofta då du går i trappor, stiger upp från stol, gör knäböj. Vanlig idrottsskada, framför allt bland er som hoppar frekvent men också bland fotbolls- och handbollsspelare.
• Hälseneinflammation, akillestendinos – irritation i achillessenan. Smärtar vid t ex tåhävning, gång, löpning. Ofta ökad smärta vid första stegen efter vila.
• Benhinneinflammation (medialt tibiasyndrom). Ett muskelfästesbesvär – smärta framtill och insida av skenbenet. Vanligtvis en irritation i muskelfäste vid skenbenets insida. Vanligt då man t ex bytt skor eller förändrar sin träning.
• Löparknä – irritation av det långa senstråket på utsidan av låret eller underliggande slemsäck, ofta pga av ökad friktion mot senan och drabbar vanligen dig som löptränar frekvent.
• Höftbesvär – sen/senfästeirritationer vid ut- och insida av låret.
• Bursiter – slemsäcksinflammation runt leder
• Myofasciella smärtsyndrom – smärta, värk och ömhet i muskler, t ex över axlar och rygg. Ofta i samband med sk triggerpunkter. Dessa känns som distinkt tryckömma punter/fläckar över muskler. En teori är att detta uppkommer pga en ”microkramp” i muskelceller som i sin tur skapar syrebrist och en ogynnsam miljö för muskeln. Smärtan/värken kan också ”stråla” ut från denna fläck och även förorsaka diffusa symtom med domning och obehag.
• Ligament – besvär efter stukning av mediala ligament i knä, fta-ligament på utsidan foten och ac-ledsligament.

När bör man inte stötvågsbehandla?

• Om du har fått kortisoninjektion i skadeområdet den senaste månaden
• Vid neurologiskt eller vaskulärt nedsatt funktion i området
• Om du har cancer
• Vid graviditet
• Vid blödningssjukdom eller vid intag av starkare blodkoagulationsmedicin t ex Fragmin eller Waran. Fokuserad stötvågsbehandling ska normalt inte ges vid behandling med acetylsalicylsyra (Trombyl) eller hög dos omega-3 fettsyror.
• Vid akut inflammation i behandlingsområdet